Mönsterleken:
Friheten:
Det känns i magen:
Tröttheten:
Augusti, 18:
Jaja, snart kanske jag kan ta mig i kragen och sätta igång igen. Det lovar jag.
Nu har iallafall skolan börjat och det har varit en fantastisk vecka fylld av
nytt nytt nytt! Nya ansikten, namn, människor, tankar, saker, kreationer, allt!
Mycket nytt att smälta i sinnet sitt och mycket att se fram emot. Ett helt år framöver!
Igår mjukstartade vi med kak-kalas på Fabriksvägen, i måndags fyndade jag skatter för 26 riksdaler
och alla andra dagar har jag mest njutit av att tillbringa tid och hem med Anna och Alekz i vår fina boning.
Men nu nalkas det regning natt i Götet, vilket kanske inte alls låter lockande. Det tycker inte mina arma
små tygskor heller, men benen behöver svinga sitt, så är det bara.
A.
Augusti, 18:
Känns fint. Både i själen och för alla små fingrar som det kliar så fantastiskt mycket
i just nu. Och bloggen lär ju bli aningen mer intressant då också.
Då har vi tillgång till scanner och bra kameror igen. Fint.
Men fram tills dess ska jag njuta utav varje sekund av den ofrivilliga ledigheten jag
befinner mig i, för snart blir det helt andra kastanjer!
A .
VUOKKO på Röhsska
V O U K K O Eskolin-Nurmesniemi
Rekommenderar stark utställningen om VUOKKO
på Röhsska Museét i Göteborg
som pågår mellan 3 juni - 31 januari.
Skratt,skämt & tårar också.
Peppen för ett fint, nytt år på skolan har börjat infinna sig
och när jag bara tänker på allt som skall göras, skapas och lekas med
blir jag helt ivirg i hjärtat mitt.
Kusinmaskin till Steneby!
För inte alls många dagar sedan, då jag satt och avnjöt god dryck på en stekhet Emmaboda-festival, fick jag ett högst glädjande besked; Anna, min kusin och kära vän, skall spendera kommande höst, vinter och vår i ett bländande vackert Dalsland tillsammans med mig, på samma skola och under samma tak. Kan det bli en mer lyckad kombo?
Det betyder med andra ord att det blir stor-produktion på vad som var Riff och antagligen blir Aisakello till hösten (detta har ej disskuterats ännu..). Iallafall hoppas vi på detta.
Tiden vet man aldrig vart man har, och tur är väl det för skulle livet inte lätt bli alltför tråkigt om man visste om sådant?
Så, det är så det står till iallafall.
Något mer som står till är marknaden på Nordstan, och denna vecka 32 är vår sista för i sommar.
Pass på, pass på gott folk!
